Om Svensk Kuratorsförening

Svensk Kuratorsförening är en ideell och obunden yrkesförening för kuratorer inom hälso- och sjukvård i Sverige. Föreningen fungerar som ett nationellt forum och arrangerar årligen utbildnings- och nätverksdagar för kuratorer inom hälso- och sjukvården.

Föreningens huvudsakliga uppgift är att betona kuratorns roll som social och psykosocial expert inom hälso- och sjukvården. Vidare verkar föreningen för att främja medlemmarnas yrkeskunnighet genom utbildning och fortbildning, samt för att utveckla kuratorsarbetet. Föreningen arbetar för att främja samarbetet mellan medlemmar och andra yrkeskategorier inom relevanta arbetsområden samt deltar aktivt som remissinstans och i samhällsdebatten.

Historik

Svensk Kuratorsförening bildades år 1944, med ett starkt fokus på att framhäva kuratorernas kompetens. Tidigt antogs principen att examen från ett Socialinstitut skulle vara ett krav för kuratorstjänst och medlemskap. Sedan dess har föreningen etablerat sig som språkrör för landets kuratorer. Svensk Kuratorsförening har spridit information, verkat för yrkets utveckling, anordnat utbildningsdagar och arbetat för att legitimation införts för hälso- och sjukvårdskuratorer.

1965 antog Svensk Kuratorsförening en normalinstruktion för kuratorsverksamhet och 1968 antogs av de flesta landsting “Normalinstruktion för kuratorer inom hälso- och sjukvården” – utarbetad av Socialstyrelsen. Svensk Kuratorsförening skaffade sig snabbt en position som språkrör för landets kuratorer och fick en viktig roll genom att sprida information, verka för utveckling av kuratorns yrke och kompetens, anordna studiedagar, fungera som remissorgan och delta i diskussionen kring olika samhällsfrågor.Sedan Sveriges första sjukhuskuratorer Gertrud Rodhe och Jane Norén började arbeta i Stockholm 1914 resp. 1920 har stora förändringar ägt rum både i samhället och inom hälso- och sjukvården. År 1977 blev Socialt arbete ett akademiskt ämne. 1980 disputerade den första kuratorn inom hälso-och sjukvård med en avhandling inom medicinsk vetenskap. Ulla Fredlund har i skriften Kuratorsverksamhet inom svensk sjukvård under 70 år. Glimtar och utvecklingstrender (Svensk Kuratorsförening, 1997) beskrivit kuratorsverksamheten i Sverige fram till mitten av 1980-talet. Två år senare disputerade Siv Olsson med avhandlingen “Kuratorn förr och nu” (1999) , där hon beskrev sjukhuskuratorns arbetet i ett historiskt perpektiv. Hon försökte dels att ge en bild av framväxten av det sociala arbetet (kuratorsarbetet) inom hälso-och sjukvården i Sverige dels att ge kunskap om kuratorsarbetet och hur detta har bedrivits under 1980-talet och därmed bidra till en ökad kunskap om sjukhuskuratorernas arbetssituation och arbetsuppgifter inom dagens hälso och sjukvård. (Siv Olsson, Kuratorn förr och nu. Sjukhuskuratorns arbetet i ett historiskt perpektiv, Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete. Skriftserien 1999:1)

Vision, mål och strategier

Föreningens vision är att hälso- och sjukvården ska ha ett helhetsperspektiv på patienten, där det psykosociala behandlingsarbetet utförs av legitimerade kuratorer. Målet är att kuratorn ska vara en självklar profession i vården och att patienter samt närstående med behov ska erbjudas kontakt med en kurator.

Svensk Kuratorsförenings mål är att:

  • vara yrkesföreträdare för medlemmarna
  • tydliggöra kuratorns roll i hälso- och sjukvården
  • legitimation för kuratorer införs
  • utveckla och förstärka kuratorns kompetens och ge stöd i yrkesrollen
  • möjliggöra samarbete mellan medlemmarna
  • påtala brister och behov i vården och samhället
  • bevaka frågor som rör socionom- och vidareutbildning
  • få till stånd ett ökat samarbete med andra yrkesgrupper
  • tydliggöra Svensk Kuratorsförenings verksamhet mot beslutsfattare
  • utveckla internationellt samarbete

 

För att visionen skall förverkligas och målen uppnås skall föreningen särskilt beakta följande delområden:

En aktiv förening med engagerade medlemmar
Föreningen behöver aktiva medlemmar från samtliga berörda områden inom Hälso- och sjukvården och med geografisk spridning över hela landet. Många aktiva medlemmar skapar större möjligheter att påverka och förverkliga föreningens visioner.

Kuratorsdagar
Föreningen skall genom anordnande av Kuratorsdagar stimulera kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och utveckling av kuratorns yrkesroll.

Samhällsfrågor som berör Hälso- och sjukvården
Föreningen skall bevaka olika yrkesfrågor, uppvakta myndigheter samt påtala brister och behov i vården och samhället. Föreningen skall aktivt verka som remissinstans.

Forskning och utvecklingsarbete
Föreningen skall följa aktuell forskning som berör kuratorns yrkesområde samt verka för ett samarbete med nätverket för forskande socionomer inom Hälso- och sjukvården.

Information och opinionsbildning
Föreningen skall sprida information om sin verksamhet bl a genom en lättillgänglig och aktuell hemsida. Delta i för yrkesområdet viktiga konferenser och arbetsgrupper/referensgrupper/hearings.

Stadgar

Dessa stadgar, antagna vid årsmötet 2020-05-26, ersätter stadgar antagna 1962-05-28.
Tidigare revidering har skett 1971, 1973, 1976, 1991, 1999, 2015 samt 2018. Styrelsen besvarar flertalet remisser varje år. Som medlem får du ta del av vilka remisser som besvarats genom verksamhetsberättelsen. Styrelsen arbetar med legitimationsfrågan. Se legitimationsfrågan.

§ 1 Svensk Kuratorsförening är en ideell förening med uppgift att

  • främja och utveckla medlemmarnas yrkeskunnighet genom
    att verka för grundlig och effektiv utbildning och fortbildning
  • verka för utveckling av kuratorsarbetet såväl nationellt
    som internationellt och informera medlemmarna därom
  • främja samarbetet mellan medlemmarna och andra
    yrkeskategorier med anknytning till medlemmarnas
    arbetsområden
  • aktivt verka som remissorgan och delta i den samhälleliga
    debatten
 

§ 2 Till medlem i föreningen antas legitimerad hälso- och sjukvårdskurator såväl som socionom med kurativa arbetsuppgifter verksam inom hälso- och sjukvårdens områden. Medlemskap kan behållas av den som avgått från sin anställning.

§ 3 Föreningens verksamhets- och räkenskapsår utgöres av kalenderår.

§ 4 Föreningens beslutande organ är ordinarie föreningsmöte och extra föreningsmöte. Ordinarie föreningsmöte hålls årligen på tid och plats styrelsen bestämmer, dock senast före maj månads utgång. Kallelse till ordinarie föreningsmöte ombesörjes av styrelsen senast sex veckor före mötet. Extra föreningsmöte skall hållas då föreningens styrelse så beslutar eller då minst tio procent av föreningens medlemmar för angivet ändamål så begär eller då revisorerna jämlikt § 13 begär extra föreningsmöte. Kallelse till extra föreningsmöte skall utsändas 14 dagar före mötet.

§ 5 Vid ordinarie föreningsmöte skall följande ärenden förekomma:

  1. Val av ordförande, vice ordförande och sekreterare för mötet
  2. Val av justeringsmän att jämte mötets ordförande justera vid mötet fört protokoll
  3. Fråga om mötets stadgeenliga utlysande
  4. Verksamhetsberättelse
  5. Ekonomisk berättelse
  6. Revisionsberättelse
  7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  8. Ersättning till styrelse och revisorer
  9. Fastställande av budget
  10. Fastställande av årsavgift
  11. Stadgeenliga val av ordförande, övriga styrelseledamöter, revisorer och valberedning
  12. Övriga av styrelsen eller till föreningsmötet anmälda ärenden

 

§ 6 Vid föreningsmöte äger varje närvarande medlem en röst. Val sker öppet, såvida ej sluten omröstning begärs; vid lika röstetal avgör lotten. Omröstning i andra ärenden än val sker öppet; vid lika röstetal gäller den mening ordförande biträder. Alla frågor avgörs genom enkel majoritet av de avgivna rösterna utom i fråga om bordläggning av ett ärende som endast kräver att 1/3 av de närvarande enar sig därom. Samma fråga kan bordläggas endast en gång enligt detta förfaringssätt.

§ 7 Föreningens angelägenheter handhas av en styrelse, som består av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och minst tre andra ledamöter.
Styrelsen väljes för en mandatperiod om två år. För att erhålla kontinuitet i styrelsen väljer föreningsmötet – genom ny – eller omval – halva antalet ledamöter varje år.
Ordinarie föreningsmöte utser ordförande medan styrelsen i övrigt konstituerar sig själv. För styrelsens beslutsmässighet erfordras att minst fyra ledamöter är närvarande och att dessa är ense om beslutet. Styrelsen, som sammanträder på ordförandens kallelse, åligger

  • att årligen hålla minst 3 sammanträden
  • att anordna studiedagar och andra liknande sammankomster
  • att anordna föreningsmöten
  • att bereda ärenden till föreningsmöten
  • att besluta om medlemskap i föreningen
  • att avge yttranden över ärenden som hänskjutits till föreningen, samt
  • att i övrigt verka för föreningens angelägenheter och syfte.
 

§ 8 Svensk Kuratorsförening tecknas av ordföranden och kassör var för sig.

§ 9 Styrelsen äger inom sig att utse ett arbetsutskott bestående av tre ledamöter för beredning av styrelsens ärenden och för handhavande av föreningens löpande ärenden.
Styrelsen äger utse särskilda utskott eller kommittéer för särskilt betydelsefulla frågor och därvid anlita enskild medlem.

§ 10 För beredning av nästkommande val utses vid ordinarie föreningsmöte för tiden t o m nästa ordinarie föreningsmöte en valberedning bestående av minst två ledamöter. Ordinarie föreningsmöte utser sammankallande. Ledamot av styrelsen får icke inväljas i valberedningen.

§ 11 Medlem erlägger årsavgift med belopp som fastställes av ordinarie föreningsmöte.
Medlem som avgår från sin anställning p g a ålder eller sjukdom erlägger reducerad avgift. Årsavgiften erlägges inom tid som styrelsen bestämmer.

§ 12 För granskning av styrelsens, utskottens eller kommittéernas förvaltning och föreningens räkenskaper utses vid ordinarie föreningsmöte två revisorer för tiden t o m nästa ordinarie föreningsmöte. Till revisor kan inte utses person som står i jävsförhållande till ledamot i styrelsen, utskott eller kommittéer.

§ 13 Revisorerna skall avge revisionsberättelse till ordinarie föreningsmöte, varvid särskilt skall anges huruvida ansvarsfrihet för förvaltningen och räkenskaperna tillstyrkes eller ej. Finner revisorerna under löpande förvaltningsperiod att föreningens behöriga intressen åsidosättes, kan revisorerna begära att extra föreningsmöte sammankallas.

§ 14 Förslag till ändring av dessa stadgar samt till andra frågor kan väckas förutom av styrelsen av enskild medlem. Förslagen, som skall vara skriftliga, inges till styrelsen senast 1 december året innan ordinarie föreningsmöte hålles. Förslag till stadgeändring och övriga frågor skall jämte styrelsens yttrande tillställas medlemmarna i samband med kallelse till ordinarie föreningsmöte.

§ 15 Fråga om föreningens upplösning skall väckas och behandlas i enlighet med § 14.
För beslutsgiltighet fordras dock att detsamma fattas vid två ordinarie föreningsmöten i följd. I händelse av föreningens upplösning skall efter beslut av ordinarie föreningsmöte dess tillgångar disponeras för ändamål som överensstämmer med föreningens syften. Beslut härom fattas av ordinarie föreningsmöte efter förslag av styrelsen.

 

Årsmöte

Föreningens årsmöte sker i regel i samband med de årliga Kuratorsdagarna. Medlemmar får information via vårt medlemsutskick, med kallelse och protokoll.

Jag är intresserad!

Maila mig när det går att anmäla sig till kuratorsdagarna 2025