Hälso- och sjukvårdskuratorn
Kuratorn är den sociala experten i hälso- och sjukvården och arbetar med socialt arbete och psykosocialt behandlingsarbete med patienter och närstående – enskilt eller i grupp. I arbetsuppgifterna kan också ingå utbildning/undervisning, forsknings- och utvecklingsarbete, personalstöd mm.
Utbildning
Grundutbildningen för kuratorer inom hälso- och sjukvård är socionomexamen – en akademisk yrkesutbildning om 210 högskolepoäng med socialt arbete som huvudämne. Centrala utgångspunkter i utbildningen är teorier om mänskliga beteenden, sociala system och människors samspel med omgivningen. Utbildningen inkluderar också juridik, psykologi, sociologi och statsvetenskap. Många kuratorer har – förutom grundutbildningen till socionom – långa och kvalificerade vidareutbildningar. Exempel på dessa är magister/masterutbildning, grundläggande och legitimationsgrundande psykoterapiutbildning samt handledarutbildning. Ett flertal kuratorer är dessutom disputerade.
Kompetensmodell kuratorer
Kuratorsyrket beskrivs i ett historiskt, juridiskt, organisatoriskt och professionellt perspektiv i boken Kurator inom hälso- och sjukvård som utkom i april 2007. Författare är Annika Lundin, Inger Benkel, Gerd deNeergaard, Britt-Marie Johansson, Charlotta Öhrling. Boken, som ges ut på Studentlitteratur, har använts på flera socionomutbildningar i Sverige. Fokus ligger på patientarbetet och till detta kopplas kunskap om samhället samt teoretiska perspektiv. Boken ger en konkret och bred beskrivning av kuratorsarbetet och innehåller exempel/fallbeskrivningar på hur psykosocialt behandlingsarbete kan bedrivas.
För kuratorer inom primärvården har FAMMI (Familjemedicinska institutet) utarbetat ett särskilt dokument “Kompetens och kompetensutveckling för kuratorer i primärvård”. Detta dokument kan även användas av kuratorer inom andra verksamhetsområden.
Forskarnätverket för socionomer inom hälso- och sjukvård har utarbetat ett dokument med definition och innehåll i praktik och forskning för psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård.
Forskarnätverkets bok Socialt arbete i hälso- och sjukvård – Villkor, innehåll, utmaningar gavs ut 2014. Ann Lalos, Björn Blom, Stefan Morén, Mariann Olsson är redaktörer. Man kan läsa mer om forskarnätverket under fliken FOU.
Informationsmaterial
Svensk Kuratorsförening har utarbetat olika former av informationsmaterial: bla en broschyr som kortfattat beskriver kuratorns arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård.
Broschyr -kuratorsyrket och en poster där kuratorns arbetsuppgifter beskrivs.
Hälso- och sjukvårdskurators arbete
Socialt arbete inom hälso- och sjukvården är ett mycket brett område, som spänner mellan öppenvård (mottagningsarbete) till slutenvård (avdelningsarbete), från somatik till psykiatri, från akuta tillstånd och trauman till kroniska sjukdomar eller progredierande tillstånd (tillstånd som försämras över tid) och innefattar hela livscykeln – från födelse till död. Alla dessa områden rymmer ett djup och en komplexitet när det gäller mänsklig problematik och utsatthet som kan följa av ohälsa och olika behandlingar. Kuratorns arbete är i stor utsträckning avhängigt på inom vilket verksamhetsområde hen är verksam och målen för kuratorns insatser är olika vid olika typer av tillstånd och varierar beroende på patientens behov. Dock finns det många inslag, perspektiv och teorier som är mer eller mindre gemensamma oavsett inom vilken verksamhet kuratorn arbetar, däribland det holistiska perspektivet, arbetet med krisstöd och att samtalet är det främsta arbetsredskapet.
Psykosocialt arbete
Precis som andra socionomers arbete kan kuratorers arbete inom hälso- och sjukvården benämnas som socialt arbete, men det är också vanligt att använda sig av begreppen psykosocialt arbete, psykosocialt behandlingsarbete och psykosociala insatser. En skillnad som ibland görs mellan begreppen socialt arbete och psykosocialt arbete är att det sociala arbetet främst handlar om patientens yttre sociala situation såsom arbete, bostad och ekonomi och hur det påverkar individens förutsättningar att hantera sjukdom och dess konsekvenser, medan begreppet psykosocialt arbete används för att beskriva kuratorns arbete med individens sociala situation och hur patienten hanterar denna tankemässigt och känslomässigt, samt hur patienten agerar utifrån den givna situationen.
Centralt för det psykosociala arbetet är det holistiska perspektivet – att se individen i sitt sammanhang. De sammanhang som är betydelsefulla i det psykosociala arbetet är de olika system och nätverk som patienten ingår i och de olika roller och relationer som patienten har. Det sociala arbetet inom hälso- och sjukvården bedrivs i spänningsfältet mellan det individuella och samhälleliga och ett av kuratorns uppdrag är därför att stärka patientens möjlighet att hantera inre och yttre påfrestningar och att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att patientens livssituation utvecklas så gynnsamt som möjligt. För att möjliggöra detta arbetar kuratorn med utredning, bedömning och behandling av psykosociala problem som har samband med patientens sjukdomstillstånd, vård och rehabilitering.
En kontakt med kuratorn inom hälso- och sjukvården kan aktualiseras av olika anledningar och på olika sätt. En patient kan remitteras – skriftligt eller muntligt – från andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården eller från andra myndigheter. I en sådan remiss finns oftast uppgifter om patienten och en frågeställning som den remitterande insatsen önskar att kuratorn ska svara på eller hjälpa till med. Kuratorn kan också ta kontakt med patienter på eget initiativ, om det framkommit uppgifter som tyder på psykosocial problematik. Inom vissa verksamheter finns rutiner där kuratorn träffar alla patienter inom verksamheten, oavsett om patienten har uttryckt ett behov av en kuratorskontakt eller inte.
En kuratorskontakt inleds oftast med en psykosocial utredning eller kartläggning för att ta fram en så kallad psykosocial anamnes, vilket rymmer sociala uppgifter såsom skola eller arbete, bostad, ekonomi, familjesituation och nätverk samt myndighetskontakter. Men kuratorn inhämtar också information om patientens egna tankar, känslor och upplevelser kring sin situation. Utgångspunkten är det grundläggande perspektivet för kuratorn – att skapa sig en helhetssyn på människan i sitt sammanhang, vilket innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. Denna ligger sedan till grund för kuratorns bedömning och val av åtgärder som avser att förbättra patientens situation. Exempelvis kan kuratorn använda sig av olika former av samtal (individuella eller i grupp), praktiska sociala åtgärder (samordning av planering och rehabilitering) samt information om och hänvisning till samhällets resurser samt rådgivning (ekonomisk och juridisk vägledning). Vid sidan av det direkta patientmötet kan kuratorn arbeta indirekt med patienters psykosociala situation genom konsultation, utbildning och handledning av vårdpersonal.
Kvalitetspolicy
Kuratorer strävar efter att ha en helhetssyn på individens behov och att anpassa insatser efter aktuella behov. Arbetet baseras på värderingar som respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet, samt alla människors lika värde. Professionellt engagemang kännetecknas av respekt, lyhördhet, empati och kritiskt tänkande. Kvaliteten i arbetet säkerställs genom kontinuerlig kompetensutveckling, behovsinventering, målsättning, utvärdering och metodutveckling
Socionomer/ kuratorer i hälso- och sjukvård utför psykosocialt arbete av god kvalitet. Detta innebär att vi:
– har en helhetssyn på individens behov
– strävar efter att i varje insats uppnå mål som relateras till aktuella behov
– ständigt utvecklar det psykosociala arbetet
– verkar för att helhetssyn tillämpas i hälso- och sjukvård
Bärande värderingar för vårt arbete i hälso- och sjukvård utgörs av alla människors lika värde och grundläggande rättigheter samt respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet. Varje människa är unik och utvecklingsbar.
Värderingarna leder till ett professionellt engagemang och ett förhållningssätt som kännetecknas av
– respekt
– lyhördhet
– empati
– kritiskt tänkande
Värderingarna leder också till att arbetet präglas av
– professionellt ansvar
– tillgänglighet
– kontinuitet
– samverkan
God kvalitet i socionomers/ kuratorers arbete inom hälso- och sjukvård förutsätter att vi med socionomexamen som grund fortlöpande utvecklar vår kompetens och arbetar i enlighet med regler och värderingar i styrande dokument samt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvaliteten säkras genom att vi kontinuerligt inventerar behov, formulerar mål, utvärderar resultat, utvecklar våra metoder och deltar i kvalificerad handledning.
Målet för psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvård är
– att stärka individers och gruppers möjligheter
– att hantera inre och yttre påfrestningar samt
– att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att människors livssituation utvecklas gynnsamt
Våra kundgrupper är enskilda/patienter/klienter, närstående eller andra för den enskilde viktiga personer, hälso- och sjukvårdspersonal, myndigheter och brukarorganisationer, allmänhet och politiker.
Definitioner och förklaringar av termer i kvalitetspolicyn:
– Kvalitet: Alla sammantagna egenskaper hos en företeelse – i detta fall psykosocialt arbete som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov (SS-ISO 8402,1994)
– Kvalitetspolicy: formulering av övergripande avsikter och inriktning vad avser kvalitet, vilka utgör en gemensam grund för berörda verksamheter (se vidare SOSFS 1996:24).
– Helhetssyn: Att se människan i sitt sociala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer.
Psykosocialt arbete är benämningen på socionomers/kuratorers specifika yrkesutövning i hälso- och sjukvård. Psykosocialt behandlingsarbete är en del i detta. Psykosocialt arbete bedrivs med hjälp av dokumenterade och beprövade metoder.
Styrande dokument för socionomer/kuratorer i hälso- och sjukvård utgörs av lagar och föreskrifter, fackliga etiska regler samt direktiv och riktlinjer som utformats av respektive huvudman.
Vetenskap och beprövad erfarenhet: Socionomers/ kuratorers arbete utgår från kunskap och teoribildning inom ämnesområdet socialt arbete – en tvärvetenskaplig disciplin där beteende- och samhällsvetenskaperna är centrala. Specifikt används kunskap om sambandet mellan psykosociala faktorer och hälsa/ sjukdom, vilket innebär att viss medicinsk och biologisk kunskap också är nödvändig. Beprövade och dokumenterade metoder finns för arbete på makronivå (samhällsinsatser), mesonivå (arbete med grupper/ familjer) och mikronivå (individuell behandling).
Kvalificerad handledning: Ett viktigt kvalitetssäkringsinstrument som vidmakthåller och fördjupar socionomers/kuratorers kompetens. Härmed avses inte yrkesintroduktion och/eller fortbildning.
Kund/kundgrupper: Den eller de som hälso- och sjukvården finns till för – personer eller organisationer. Vi ansluter oss till följande klargörande: “Begreppet kund i hälso- och sjukvården är fortfarande laddat. Vi anser alla att patienten inte är kund i en marknadsekonomisk mening. Men det faktum att hälso- och sjukvården finns till för många andra grupper än patienter, som exempelvis medborgarna när det gäller folkhälsoarbete och studenter när det gäller utbildning, gör att man behöver ett samlande begrepp för dem vi finns till för. Vi har valt begreppet kund som samlingsbegrepp. Men det finns naturligtvis inga skäl att kalla patienter för något annat än patienter när det är den gruppen man menar i sin beskrivning.” (Kriterier och anvisningar för QUL, Qualitet Utveckling Ledarskap, Landstingsförbundet 1997/98).
Varför kvalitetspolicy?
Socionomer/ kuratorer i hälso- och sjukvård utför psykosocialt arbete och arbetar utifrån en helhetssyn på individens behov samt strävar efter att i varje insats uppnå mål som relateras till aktuella behov. Bärande värderingar för vårt arbete i hälso- och sjukvård utgörs av alla människors lika värde och grundläggande rättigheter samt respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet.
– Varje människa är unik och utvecklingsbar.
– Vårt psykosociala arbete utvecklas ständigt.
– Kvalitetspolicyn syftar till att befästa en gemensam värdegrund i socionomers/ kuratorers kvalitetsarbete.
FOU
1995 etablerades ett nätverk för forskande socionomer inom hälso- och sjukvården i syfte att stimulera och underlätta kunskapsutbyte och samarbete mellan olika fakulteter och discipliner för forskande socionomer inom hälso- och sjukvården.
Nätverket fungerar som en brygga mellan de vetenskapliga fakulteter där forskning i psykosocialt och socialt arbete inom hälso- och sjukvård bedrivs; medicinsk eller samhälls- och beteendevetenskap. Nätverket har starkt bidragit till att socionomer inom hälso- och sjukvården deltagit i den akademiska diskussionen och till att flera kurser på avancerad nivå nu ges i landet. Ytterligare information om nätverket och forskargruppen når du via länken nedan:
Forskargrupp Socialt arbete i hälso- och sjukvård | Karolinska Institutet (ki.se)
Litteratur
Här presenteras ett urval av litteratur, avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter som berör kuratorsfrågor.
Med avstegen som arbetsplats – En etnografisk studie av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete (2019) av Elisabet Sernbo, (Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg 2019; Skriftserien 2019:1).
Children at risk? Hospital social workers’ and their colleagues’ assessment and reporting experiences (2016) av Veronica Svärd, (Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg 2016; Skriftserien 2016:2).
To Blend in or Stand out? – Hospital Social Workers’ Jurisdictional Work in Sweden and Germany (2013) av Manuela Sjöström, (Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg 2013; Skriftserien 2013:2).
Kurator inom hälso- och sjukvård (2019, 3:e uppl) av Annika Lundin, Inger Benkel, Gerd de Neergaard, Britt-Marie Johansson, Charlotta Öhrling. Boken ges ut på Studentlitteratur.
Socialt arbete i hälso- och sjukvård, Villkor, innehåll och utmaningar (2014) av Björn Blom, Ann Lalos, Stefan Morén, Mariann Olsson, Elizabeth Beddoe, Ulla Forinder m.fl
När döden utmanar livet, Om existentiell kris och coping i palliativ vård (2013) av Lisa Sand och Peter Strang
Kuratorsverksamhet inom svensk sjukvård under 70 år. Glimtar och utvecklingstrender av Ulla Fredlund (Svensk Kuratorsförening 1997).
Kuratorn förr och nu. Sjukhuskuratorns arbete i ett historiskt perspektiv av Siv Olsson, (Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg 1999; Skriftserien 1999:1).
Från social fixare till psykosocialexpert. Kuratorer berättar av Esbjörnsson, Berit & Johansson, Anneli (red), (Akademikerförbundet SSR och TAM-arkiv, 2006)
Avhandlingar i psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård i Sverige – en kartläggning (2008) av Flink M, Öjehagen A och Olsson M . Manuskript.
När smärtan blir en del av livet. Livsomställning vid kronisk sjukdom och funktionshinder av Ann-Christin Gullacksen (Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Lunds universitet, Lund 1998).
Socionomers forskning i hälso- och sjukvård (2000) av Sandén Eriksson B & Olsson M (red). Temanummer med bidrag från forskarnätverkets medlemmar. Socialmedicinsk tidskrift, nr 4 2000.
Socionomer som forskare i hälso- och sjukvård – en kartläggning av Sandén Eriksson B och Olsson M. Socialmedicinsk tidskrift, nr 4 1998, s 151-154
Harmoni och säkra möten av Jörgen Lundälv. Boken vänder sig till alla som arbetar med människor i utsatta livssituationer. Hit hör tex kuratorer, socialarbetare, psykologer, ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och läkare.
Om sorg (2005) av Agneta Grimby & Åsa K Johansson.
Mot en existentiell relationistisk helhetssyn. En studie av långtidssjuka och handikappade personers syn på sin livssituation av Frej Blomdahl (Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg 1988).