{"id":589,"date":"2024-12-25T17:07:20","date_gmt":"2024-12-25T16:07:20","guid":{"rendered":"https:\/\/kurator.se\/?page_id=589"},"modified":"2026-05-08T13:14:51","modified_gmt":"2026-05-08T11:14:51","slug":"foreningen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kurator.se\/?page_id=589","title":{"rendered":"Om Svensk Kuratorsf\u00f6rening"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\n\t\n\t\n<\/svg>\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Om Svensk Kuratorsf\u00f6rening<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Svensk Kuratorsf\u00f6rening \u00e4r en ideell och obunden yrkesf\u00f6rening f\u00f6r kuratorer inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd i Sverige. F\u00f6reningen fungerar som ett nationellt forum och arrangerar \u00e5rligen utbildnings- och n\u00e4tverksdagar f\u00f6r kuratorer inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.

F\u00f6reningens huvudsakliga uppgift \u00e4r att betona kuratorns roll som social och psykosocial expert inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden. Vidare verkar f\u00f6reningen f\u00f6r att fr\u00e4mja medlemmarnas yrkeskunnighet genom utbildning och fortbildning, samt f\u00f6r att utveckla kuratorsarbetet. F\u00f6reningen arbetar f\u00f6r att fr\u00e4mja samarbetet mellan medlemmar och andra yrkeskategorier inom relevanta arbetsomr\u00e5den samt deltar aktivt som remissinstans och i samh\u00e4llsdebatten.<\/p>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Historik<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Svensk Kuratorsf\u00f6rening bildades \u00e5r 1944, med ett starkt fokus p\u00e5 att framh\u00e4va kuratorernas kompetens. Tidigt antogs principen att examen fr\u00e5n ett Socialinstitut skulle vara ett krav f\u00f6r kuratorstj\u00e4nst och medlemskap. Sedan dess har f\u00f6reningen etablerat sig som spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r landets kuratorer. Svensk Kuratorsf\u00f6rening har spridit information, verkat f\u00f6r yrkets utveckling, anordnat utbildningsdagar och arbetat f\u00f6r att legitimation inf\u00f6rts f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdskuratorer.<\/p>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Begynnelsen, London och Boston<\/b><\/p>\n

De f\u00f6rsta kuratorerna ser dagens ljus i London och Boston vid slutet av 1800-talet. I London anst\u00e4lls en kurator vid Royal Free Hospital, ett sjukhus f\u00f6r fattiga. En av de fr\u00e4msta arbetsuppgifterna \u00e4r att kontrollera s\u00e5 att sjukhuset inte utnyttjas av patienter som kan betala f\u00f6r sin v\u00e5rd eller kan f\u00e5 v\u00e5rden ersatt av fattigv\u00e5rden.<\/p>\n

I Boston \u00e4r det den framsynta l\u00e4karen Richard Cabot vid Massachusets general hospital, som har insett att sambandet mellan sociala faktorer och sjukdom kr\u00e4ver en helhetssyn p\u00e5 patienten. Han anst\u00e4ller en \u201dsocial worker\u201d, men f\u00f6rutser motst\u00e5ndet i l\u00e4kark\u00e5ren mot att ta in socialt arbete i sjukv\u00e5rden. Socialarbetaren placeras p\u00e5 en undanskymd plats i ett h\u00f6rn av en avl\u00e4gsen korridor, f\u00f6r att inte v\u00e4cka uppm\u00e4rksamhet, s\u00e4rskilt ifall hennes tj\u00e4nster inte skulle vara efterfr\u00e5gade. Id\u00e9n blir dock en succ\u00e9 och kuratorsverksamheten b\u00f6rjar snart kallas \u201dThe social corner\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/b><\/p>\n

F\u00f6rsta sjukhuskuratorn anst\u00e4lls i Sverige<\/b><\/p>\n

Med inspiration fr\u00e5n dr Cabots \u201dThe social corner\u201d anst\u00e4lls Sveriges f\u00f6rsta sjukhuskurator i Stockholm \u00e5r 1914. Gertrud Rodhe, sl\u00f6jdl\u00e4rarinna till yrket, ansvarar f\u00f6r kuratorsverksamheten p\u00e5 alla de s\u00e5 kallade sinnessjukhusen i Stockholm. Men p\u00e5 n\u00e5got av sjukhusen f\u00e5r hon inte sitta. Nej, expedition och mottagning har hon i sin l\u00e4genhet p\u00e5 \u00d6stermalm d\u00e4r man kan n\u00e5 henne under hennes telefontid.<\/p>\n

Gertrud Rodhe \u00e4r aktiv i utformandet av kuratorsrollen nationellt och samarbetar mycket med den f\u00f6rsta institutionen f\u00f6r utbildning i socialt arbete, Socialinstitutet i Stockholm, som inr\u00e4ttas 1921. Gertrud Rodhe \u00e4r ocks\u00e5 aktiv n\u00e4r det g\u00e4ller att ta emot praktikanter.<\/p>\n

\"\" <\/b><\/p>\n

Gertrud Rodhes arbetsbeskrivning<\/b><\/p>\n

Hj\u00e4lpa patienter, anh\u00f6riga och sjukv\u00e5rden att hantera och f\u00f6rst\u00e5 hur sociala problem och psykisk oh\u00e4lsa h\u00e4nger ihop.<\/p>\n

Bevaka och skydda patienternas r\u00e4ttigheter under vistelsen p\u00e5 sjukhuset.<\/p>\n

Utreda deras sociala och ekonomiska situation.<\/p>\n

Fungera som st\u00f6dkontakt.<\/p>\n

F\u00f6rbereda patienternas utskrivning genom att ordna arbete och bostad.<\/p>\n

F\u00f6lja upp hur det gick f\u00f6r dem.<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

Fler kuratorer anst\u00e4lls<\/b><\/p>\n

\u00c5r 1920 anst\u00e4lls sjuksk\u00f6terskan Jane Nor\u00e9n som den f\u00f6rsta kuratorn inom somatisk v\u00e5rd i Sverige. Hon f\u00e5r ansvaret f\u00f6r alla somatiska sjukhus i Stockholm. N\u00e5gra \u00e5r senare, 1923, f\u00e5r \u00e4ven G\u00f6teborg sin f\u00f6rsta kurator, sjuksk\u00f6terskan Matilda (Hilda) P\u00e5lsson. 1935 anst\u00e4lls Viola Lindskog, ursprungligen operationssjuksk\u00f6terska, som kurator inom somatiken i Malm\u00f6. Det finns enbart ett f\u00e5tal kuratorer i landet i mitten p\u00e5 1940-talet, ca 70 st.<\/p>\n

\"\"<\/b><\/p>\n

Svensk Kuratorsf\u00f6rening bildas, 1944<\/b><\/p>\n

Sjukhuskuratorernas grundutbildning skiljer sig vid denna tid \u00e5t \u2013 en del \u00e4r utbildade vid Socialinstitutet i Stockholm men majoriteten \u00e4r sjuksk\u00f6terskor. Splittringen kring grundutbildningen \u00e4r stor och diskussionerna \u00e4r livliga. Ur detta f\u00f6ds Svensk Kuratorsf\u00f6rening 1944, som ocks\u00e5 blir den f\u00f6rsta instans att lyckas f\u00e5 till en dialog. F\u00f6reningens inst\u00e4llning \u00e4r att kuratorer ska vara utbildade vid socialinstitiut (och man kan ju s\u00e4ga att f\u00f6reningen med facit i hand fick sin vilja fram).<\/p>\n

F\u00f6rsta ordf\u00f6rande i f\u00f6reningen heter La Leufv\u00e9n, och hon har en klar koppling till Sveriges f\u00f6rsta kurator eftersom hon hade varit Gertrud Rodhes praktikant. Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan startade f\u00f6reningen de studiedagar som vi idag kallar f\u00f6r Kuratorsdagarna.<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

Svensk Kuratorsf\u00f6renings tidiga arbete<\/b><\/p>\n

Svensk Kuratorsf\u00f6rening blir snabbt ett spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r landets kuratorer. F\u00f6reningen f\u00e5r en viktig roll i form av att sprida information, verka f\u00f6r utveckling av kuratorns yrke och kompetens, anordna studiedagar, fungera som remissorgan, och delta i diskussionen om olika samh\u00e4llsfr\u00e5gor.<\/p>\n

\u00c4ven legitimationsfr\u00e5gan har anor fr\u00e5n den h\u00e4r tiden. I f\u00f6reningens protokoll fr\u00e5n 1948 beskrivs att de har skrivit en skrivelse till generaldirekt\u00f6ren f\u00f6r Medicinalstyrelsen (d\u00e5varande Socialstyrelsen) att kuratorer beh\u00f6ver legitimation f\u00f6r att skydda kuratorstiteln.<\/p>\n

F\u00f6reningen b\u00f6rjar, tillsammans med sina systerf\u00f6reningar i Norden, nu ocks\u00e5 ge ut tidskriften \u201dKuratorn\u201d. Exempel p\u00e5 \u00e4mnen som avhandlades i tidningen var synpunkter p\u00e5 sterilisering i samband med abort, och kurator Anna-Ma Tolls debattartikel \u201dEn lasarettkurators sv\u00e5righeter\u201d, d\u00e4r hon varnar f\u00f6r att \u00f6verdriven hj\u00e4lp kan passivisera patienten (1953:1).<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

Kuratorsrollen f\u00f6rankras i sjukv\u00e5rden, 1950-60-talet<\/b><\/p>\n

Nu b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r sambandet mellan sociala faktorer och sjukdom \u00f6ka, vilket st\u00e4rker kuratorernas st\u00e4llning inom sjukv\u00e5rden. Likas\u00e5 b\u00f6rjar socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet byggas ut vilket g\u00f6r att behovet av kuratorer \u00f6kar. Psykiatri och \u201dmentalhygienisk r\u00e5dgivning byggs ut genom exempelvis abortr\u00e5dgivning och familjer\u00e5dgivning, syftet med r\u00e5dgivningen har p\u00e5 denna tid dock \u2013 \u00e5tminstone formellt \u2013 ett annat fokus \u00e4n idag. Kuratorn ska verka abortf\u00f6rebyggande.<\/p>\n

Under 1950 och 1960-talen b\u00f6rjar det samlas in mer systematisk statistik \u00f6ver kuratorsarbetet och d\u00e4r har Svensk Kuratorsf\u00f6rening en aktiv roll. I mitten p\u00e5 50-talet skickar f\u00f6reningen ut en enk\u00e4t bland landets kuratorer f\u00f6r att f\u00e5 underlag f\u00f6r en diskussion om utbyggnad av kuratorsverksamhet i landet. I b\u00f6rjan p\u00e5 60-talet medverkar f\u00f6reningen i en landsomfattande enk\u00e4tunders\u00f6kning av kuratorsverksamheten som utf\u00f6rs av Institutionen f\u00f6r socialmedicin i Lund. Enk\u00e4ten visade bland annat att 1 av 4 kuratorer hade ansvar f\u00f6r \u00f6ver 400 v\u00e5rdplatser, och 1 av 3 hade handlagt \u00f6ver 600 \u00e4renden. \u00d6vre gr\u00e4nsen f\u00f6r \u201dnormal\u201d arbetsb\u00f6rda ans\u00e5gs vara 400-450 eller 300-350 om det var tyngre \u00e4renden.<\/p>\n

Utredningen visade p\u00e5 stora brister och behov i kuratorsverksamheten. Behov av mer effektivt utnyttjande av kuratorernas kompetens, \u00f6kat teamarbete med l\u00e4kare. \u00d6kade m\u00f6jligheter till fortbildning. Klarare precisering av arbetsuppgifter enligt \u201dnormalinstruktioner\u201d. Representant i Medicinalstyrelsen f\u00f6r kuratorsfr\u00e5gor.<\/p>\n

Nu \u00e4r 90% av kuratorerna socionomer, och kuratorns professionella identitet \u00e4r nu socialarbetare inte sjuksk\u00f6terska. Under 1960-talet \u00f6kar antalet kuratorer fr\u00e5n 150 till 500.<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

Svensk Kuratorsf\u00f6rening utarbetar en officiell arbetsbeskrivning<\/b><\/p>\n

D\u00e5 kuratorns arbete under 50-talet, liksom idag, ser olika ut inom olika verksamheter, blir det viktigt att skapa en gemensam grund f\u00f6r kuratorerna att st\u00e5 p\u00e5. B\u00e5de f\u00f6r att ha en gemensam syn p\u00e5 rollen, men ocks\u00e5 f\u00f6r att avgr\u00e4nsa kuratorerna gentemot andra sjukv\u00e5rdsyrken. D\u00e4rf\u00f6r utarbetar Svensk Kuratorsf\u00f6rening en \u201dnormalinstruktion\u201d f\u00f6r kuratorer, n\u00e5got vi idag skulle kalla f\u00f6r en arbetsbeskrivning.<\/p>\n

\u00c5r 1968 antar Landstingsf\u00f6rbundet (idag SKR) normalinstruktionen, och kuratorerna f\u00e5r en officiell ram kring sina arbetsuppgifter.<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

1960-talet<\/b><\/p>\n

Med den snabba f\u00f6r\u00e4ndringen i samh\u00e4llet g\u00e4llande ett \u00f6kat v\u00e4lf\u00e4rdssystem \u00f6kar ocks\u00e5 vilsenheten hos individerna. Hur ska de navigera i systemet? Helhetsprincipen b\u00f6rjar nu v\u00e4xa fram.<\/p>\n

Sjukv\u00e5rden f\u00f6r\u00e4ndras nu till att alltmer likna det system vi k\u00e4nner idag. Landstingen blir huvudm\u00e4n f\u00f6r \u00f6ppen- och slutenv\u00e5rden samt mentalsjukv\u00e5rden. Varje landsting ska ha centrallasarett. I landet startas sju regionsjukhus, f\u00f6r att styra den h\u00f6gt specialiserade v\u00e5rden till vissa enheter. Id\u00e9n om att starta en utbyggd \u00f6ppenv\u00e5rd (prim\u00e4rv\u00e5rd) f\u00f6r att avlasta sjukhusen startar.<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

Organisationsfr\u00e5gan<\/b><\/p>\n

Samtidigt som antalet kuratorer v\u00e4xer alltmer i landet, blir organisationsfr\u00e5gan ocks\u00e5 alltmer viktig. Svensk Kuratorsf\u00f6rening skapar d\u00e4rf\u00f6r under 60-talet n\u00e5got som kallas \u201dNormalorganisation f\u00f6r kuratorer\u201d. I den beskrivs hur kuratorerna p\u00e5 sjukhusen b\u00f6r vara organiserade.<\/p>\n

L\u00e4ngst upp ska det finnas chefskurator -> d\u00e4refter bitr chefkurator -> gruppkurator\/f\u00f6rstekurator -> klinikkurator. Det ska \u00e4ven finnas administrativt st\u00f6d till kuratorerna. Karolinska universitetssjukhuset \u00e4r f\u00f6rst ut med en f\u00f6rs\u00f6ksmodell utifr\u00e5n f\u00f6reningens normalorganisation.<\/p>\n

Ute p\u00e5 f\u00e4ltet skapas snart tv\u00e5 huvudsakliga varianter, en d\u00e4r kuratorerna \u00e4r klinikanslutna men har en gemensam st\u00f6dorganisation, och en d\u00e4r kuratorerna har en egen organisation med egen budget. Detta \u00e4r samma organisation som vi ser p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen \u00e4n idag.<\/p>\n

Kuratorsorganisationens syfte blir att vara plattform f\u00f6r information, \u00f6msesidigt st\u00f6d, handledning\/fortbildning, fr\u00e5gor kring personalbehov, utveckling av arbetsmetoder, system f\u00f6r dokumentation etc. Gemensamma samr\u00e5d osv g\u00f6r att kuratorerna kan samarbeta \u00f6ver klinikgr\u00e4nserna. Organisationen fungerar \u00e4ven som en kanal f\u00f6r \u00f6vergripande kontakter och samarbete upp\u00e5t i sjukv\u00e5rdsorganisationen.<\/p>\n

Chefkuratorn f\u00e5r central roll som samordnare och f\u00f6retr\u00e4dare. N\u00e4tverk skapas med andra chefkuratorer. Visst \u00e4r det fascinerande att det \u00e4r samma principer som g\u00e4ller \u00e4n idag f\u00f6r m\u00e5nga organisationer.<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

Kuratorsrollen integreras i sjukv\u00e5rden, 1970-80-90-talet<\/b><\/p>\n

Under 1970-talet lanseras begreppet \u201dpsykosocialt\u201d med bas i helhetssynen kring m\u00e4nniskan. \u00c5r 1977 blir socialt arbete en universitetsdisciplin och professionaliseringen av kuratorsyrket st\u00e4rks ytterligare. 1980 disputerar den f\u00f6rsta kuratorn inom h\u00e4lso-och sjukv\u00e5rd med en avhandling inom medicinsk vetenskap.<\/p>\n

Under 1980-talet b\u00f6rjar Svensk Kuratorsf\u00f6rening att samarbeta med Akademikerf\u00f6rbundet SSR, och inte minst legitimationsfr\u00e5gan st\u00e5r d\u00e5 i fokus.<\/p>\n

Prim\u00e4rv\u00e5rden har nu f\u00e5tt en naturlig del i sjukv\u00e5rdsorganisationen. En stor snackis blir nu en utredning som f\u00f6resl\u00e5r att huvudmannaskapet f\u00f6r de sociala fr\u00e5gorna i prim\u00e4rv\u00e5rden ist\u00e4llet ska ligga p\u00e5 socialtj\u00e4nsten. Svensk Kuratorsf\u00f6rening g\u00e5r in aktivt i kampen f\u00f6r kuratorns roll i prim\u00e4rv\u00e5rden, och m\u00e5nga v\u00e5rdcentraler f\u00f6ljde inte f\u00f6rslaget utan alla anst\u00e4llde enskilda kuratorer.<\/p>\n

Kuratorns arbete inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden blir nu alltmer avgr\u00e4nsade och inriktade p\u00e5 psykosocialt behandlingsarbete och konsultation. Under 1990-talet b\u00f6rjar psykosocial handledning av sjukv\u00e5rdspersonal v\u00e4xa fram som ny formaliserad arbetsuppgift med utbildningar (\u00e4ven om kuratorer i alla tider troligtvis har haft en viss personalst\u00f6djande och utbildande roll).<\/p>\n

 <\/b><\/p>\n

Och legitimationen d\u00e5?<\/b><\/p>\n

Arbetet med legitimationsfr\u00e5gan har p\u00e5g\u00e5tt f\u00f6r f\u00f6reningen genom alla dessa tider, men tog extra fart under 2000-talet. Mer om f\u00f6reningens senare arbete kring legitimationen kan du l\u00e4sa h\u00e4r (L\u00c4NK).<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bild: Kuratorer p\u00e5 Malm\u00f6 Allm\u00e4nna Sjukhus, 1970\/80-tal, p\u00e5 chefskurator Ulla Fredlunds rum<\/p>\n

<\/p>\n


<\/b><\/p>

K\u00e4llor:<\/b><\/p>\n

Siv Olsson, Kuratorn f\u00f6rr och nu. Sjukhuskuratorns arbetet i ett historiskt perpektiv, G\u00f6teborgs Universitet, Institutionen f\u00f6r socialt arbete. Skriftserien 1999:1<\/p>\n

Ulla Fredlund har i skriften Kuratorsverksamhet inom svensk sjukv\u00e5rd under 70 \u00e5r. Glimtar och utvecklingstrender (Svensk Kuratorsf\u00f6rening, 1997)<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\n\t\n\t\n<\/svg>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\n\t\n\t\n<\/svg>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Vision, m\u00e5l och strategier<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

F\u00f6reningens vision \u00e4r att h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden ska ha ett helhetsperspektiv p\u00e5 patienten, d\u00e4r det psykosociala behandlingsarbetet utf\u00f6rs av legitimerade kuratorer. M\u00e5let \u00e4r att kuratorn ska vara en sj\u00e4lvklar profession i v\u00e5rden och att patienter samt n\u00e4rst\u00e5ende med behov ska erbjudas kontakt med en kurator. <\/p>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Svensk Kuratorsf\u00f6renings m\u00e5l \u00e4r att:<\/b><\/p>\n

    \n
  • vara yrkesf\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r medlemmarna<\/li>\n
  • tydligg\u00f6ra kuratorns roll i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden<\/li>\n
  • utveckla och f\u00f6rst\u00e4rka kuratorns kompetens och ge st\u00f6d i yrkesrollen<\/li>\n
  • m\u00f6jligg\u00f6ra samarbete mellan medlemmarna<\/li>\n
  • p\u00e5tala brister och behov i v\u00e5rden och samh\u00e4llet<\/li>\n
  • bevaka fr\u00e5gor som r\u00f6r socionom- och vidareutbildning<\/li>\n
  • f\u00e5 till st\u00e5nd ett \u00f6kat samarbete med andra yrkesgrupper<\/li>\n
  • tydligg\u00f6ra Svensk Kuratorsf\u00f6renings verksamhet mot beslutsfattare<\/li>\n
  • utveckla internationellt samarbete<\/li>\n<\/ul>\n

     <\/b><\/p>

    F\u00f6r att visionen skall f\u00f6rverkligas och m\u00e5len uppn\u00e5s skall f\u00f6reningen s\u00e4rskilt beakta f\u00f6ljande delomr\u00e5den:<\/b><\/p>\n

    En aktiv f\u00f6rening med engagerade medlemmar
    \n<\/b>F\u00f6reningen beh\u00f6ver aktiva medlemmar fr\u00e5n samtliga ber\u00f6rda omr\u00e5den inom H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden och med geografisk spridning \u00f6ver hela landet. M\u00e5nga aktiva medlemmar skapar st\u00f6rre m\u00f6jligheter att p\u00e5verka och f\u00f6rverkliga f\u00f6reningens visioner.<\/p>\n

    Kuratorsdagar<\/b>
    \nF\u00f6reningen skall genom anordnande av Kuratorsdagar stimulera kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och utveckling av kuratorns yrkesroll.<\/p>\n

    Samh\u00e4llsfr\u00e5gor som ber\u00f6r H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden<\/b>
    \nF\u00f6reningen skall bevaka olika yrkesfr\u00e5gor, uppvakta myndigheter samt p\u00e5tala brister och behov i v\u00e5rden och samh\u00e4llet. F\u00f6reningen skall aktivt verka som remissinstans.<\/p>\n

    Forskning och utvecklingsarbete<\/b>
    \nF\u00f6reningen skall f\u00f6lja aktuell forskning som ber\u00f6r kuratorns yrkesomr\u00e5de samt verka f\u00f6r ett samarbete med n\u00e4tverket f\u00f6r forskande socionomer inom H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.<\/p>\n

    Information och opinionsbildning<\/b>
    \nF\u00f6reningen skall sprida information om sin verksamhet bl a genom en l\u00e4ttillg\u00e4nglig och aktuell hemsida. Delta i f\u00f6r yrkesomr\u00e5det viktiga konferenser och arbetsgrupper\/referensgrupper\/hearings.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Stadgar<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Dessa stadgar, antagna vid \u00e5rsm\u00f6tet 2020-05-26, ers\u00e4tter stadgar antagna 1962-05-28.\u2028Tidigare revidering har skett 1971, 1973, 1976, 1991, 1999, 2015 samt 2018.\n <\/p>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    \u00a7 1<\/b> Svensk Kuratorsf\u00f6rening \u00e4r en ideell f\u00f6rening med uppgift att<\/p>

    • fr\u00e4mja och utveckla medlemmarnas yrkeskunnighet genom
      att verka f\u00f6r grundlig och effektiv utbildning och fortbildning<\/li>
    • verka f\u00f6r utveckling av kuratorsarbetet s\u00e5v\u00e4l nationellt
      som internationellt och informera medlemmarna d\u00e4rom<\/li>
    • fr\u00e4mja samarbetet mellan medlemmarna och andra
      yrkeskategorier med anknytning till medlemmarnas
      arbetsomr\u00e5den<\/li>
    • aktivt verka som remissorgan och delta i den samh\u00e4lleliga
      debatten<\/li><\/ul>
      \u00a0<\/div>

      \u00a7 2<\/b> Till medlem i f\u00f6reningen antas legitimerad h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdskurator s\u00e5v\u00e4l som socionom med kurativa arbetsuppgifter verksam inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdens omr\u00e5den. Medlemskap kan beh\u00e5llas av den som avg\u00e5tt fr\u00e5n sin anst\u00e4llning.<\/p>

      \u00a7 3<\/b> F\u00f6reningens verksamhets- och r\u00e4kenskaps\u00e5r utg\u00f6res av kalender\u00e5r.<\/p>

      \u00a7 4<\/b> F\u00f6reningens beslutande organ \u00e4r ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te och extra f\u00f6reningsm\u00f6te. Ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te h\u00e5lls \u00e5rligen p\u00e5 tid och plats styrelsen best\u00e4mmer, dock senast f\u00f6re maj m\u00e5nads utg\u00e5ng. Kallelse till ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te ombes\u00f6rjes av styrelsen senast sex veckor f\u00f6re m\u00f6tet. Extra f\u00f6reningsm\u00f6te skall h\u00e5llas d\u00e5 f\u00f6reningens styrelse s\u00e5 beslutar eller d\u00e5 minst tio procent av f\u00f6reningens medlemmar f\u00f6r angivet \u00e4ndam\u00e5l s\u00e5 beg\u00e4r eller d\u00e5 revisorerna j\u00e4mlikt \u00a7 13 beg\u00e4r extra f\u00f6reningsm\u00f6te. Kallelse till extra f\u00f6reningsm\u00f6te skall uts\u00e4ndas 14 dagar f\u00f6re m\u00f6tet.<\/p>

      \u00a7 5<\/b> Vid ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te skall f\u00f6ljande \u00e4renden f\u00f6rekomma:<\/p>

      1. Val av ordf\u00f6rande, vice ordf\u00f6rande och sekreterare f\u00f6r m\u00f6tet<\/li>
      2. Val av justeringsm\u00e4n att j\u00e4mte m\u00f6tets ordf\u00f6rande justera vid m\u00f6tet f\u00f6rt protokoll<\/li>
      3. Fr\u00e5ga om m\u00f6tets stadgeenliga utlysande<\/li>
      4. Verksamhetsber\u00e4ttelse<\/li>
      5. Ekonomisk ber\u00e4ttelse<\/li>
      6. Revisionsber\u00e4ttelse<\/li>
      7. Fr\u00e5ga om ansvarsfrihet f\u00f6r styrelsen<\/li>
      8. Ers\u00e4ttning till styrelse och revisorer<\/li>
      9. Fastst\u00e4llande av budget<\/li>
      10. Fastst\u00e4llande av \u00e5rsavgift<\/li>
      11. Stadgeenliga val av ordf\u00f6rande, \u00f6vriga styrelseledam\u00f6ter, revisorer och valberedning<\/li>
      12. \u00d6vriga av styrelsen eller till f\u00f6reningsm\u00f6tet anm\u00e4lda \u00e4renden<\/li><\/ol>

        \u00a0<\/b><\/p>

        \u00a7 6<\/b> Vid f\u00f6reningsm\u00f6te \u00e4ger varje n\u00e4rvarande medlem en r\u00f6st. Val sker \u00f6ppet, s\u00e5vida ej sluten omr\u00f6stning beg\u00e4rs; vid lika r\u00f6stetal avg\u00f6r lotten. Omr\u00f6stning i andra \u00e4renden \u00e4n val sker \u00f6ppet; vid lika r\u00f6stetal g\u00e4ller den mening ordf\u00f6rande bitr\u00e4der. Alla fr\u00e5gor avg\u00f6rs genom enkel majoritet av de avgivna r\u00f6sterna utom i fr\u00e5ga om bordl\u00e4ggning av ett \u00e4rende som endast kr\u00e4ver att 1\/3 av de n\u00e4rvarande enar sig d\u00e4rom. Samma fr\u00e5ga kan bordl\u00e4ggas endast en g\u00e5ng enligt detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt.<\/p>

        \u00a7 7<\/b> F\u00f6reningens angel\u00e4genheter handhas av en styrelse, som best\u00e5r av ordf\u00f6rande, vice ordf\u00f6rande, sekreterare, kass\u00f6r och minst tre andra ledam\u00f6ter.
        Styrelsen v\u00e4ljes f\u00f6r en mandatperiod om tv\u00e5 \u00e5r. F\u00f6r att erh\u00e5lla kontinuitet i styrelsen v\u00e4ljer f\u00f6reningsm\u00f6tet \u2013 genom ny \u2013 eller omval \u2013 halva antalet ledam\u00f6ter varje \u00e5r.
        Ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te utser ordf\u00f6rande medan styrelsen i \u00f6vrigt konstituerar sig sj\u00e4lv. F\u00f6r styrelsens beslutsm\u00e4ssighet erfordras att minst fyra ledam\u00f6ter \u00e4r n\u00e4rvarande och att dessa \u00e4r ense om beslutet. Styrelsen, som sammantr\u00e4der p\u00e5 ordf\u00f6randens kallelse, \u00e5ligger<\/p>

        • att \u00e5rligen h\u00e5lla minst 3 sammantr\u00e4den<\/li>
        • att anordna studiedagar och andra liknande sammankomster<\/li>
        • att anordna f\u00f6reningsm\u00f6ten<\/li>
        • att bereda \u00e4renden till f\u00f6reningsm\u00f6ten<\/li>
        • att besluta om medlemskap i f\u00f6reningen<\/li>
        • att avge yttranden \u00f6ver \u00e4renden som h\u00e4nskjutits till f\u00f6reningen, samt<\/li>
        • att i \u00f6vrigt verka f\u00f6r f\u00f6reningens angel\u00e4genheter och syfte.<\/li><\/ul>
          \u00a0<\/div>

          \u00a7 8<\/b> Svensk Kuratorsf\u00f6rening tecknas av ordf\u00f6randen och kass\u00f6r var f\u00f6r sig.<\/p>

          \u00a7 9<\/b> Styrelsen \u00e4ger inom sig att utse ett arbetsutskott best\u00e5ende av tre ledam\u00f6ter f\u00f6r beredning av styrelsens \u00e4renden och f\u00f6r handhavande av f\u00f6reningens l\u00f6pande \u00e4renden.
          Styrelsen \u00e4ger utse s\u00e4rskilda utskott eller kommitt\u00e9er f\u00f6r s\u00e4rskilt betydelsefulla fr\u00e5gor och d\u00e4rvid anlita enskild medlem.<\/p>

          \u00a7 10<\/b> F\u00f6r beredning av n\u00e4stkommande val utses vid ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te f\u00f6r tiden t o m n\u00e4sta ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te en valberedning best\u00e5ende av minst tv\u00e5 ledam\u00f6ter. Ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te utser sammankallande. Ledamot av styrelsen f\u00e5r icke inv\u00e4ljas i valberedningen.<\/p>

          \u00a7 11<\/b> Medlem erl\u00e4gger \u00e5rsavgift med belopp som fastst\u00e4lles av ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te.
          Medlem som avg\u00e5r fr\u00e5n sin anst\u00e4llning p g a \u00e5lder eller sjukdom erl\u00e4gger reducerad avgift. \u00c5rsavgiften erl\u00e4gges inom tid som styrelsen best\u00e4mmer.<\/p>

          \u00a7 12<\/b> F\u00f6r granskning av styrelsens, utskottens eller kommitt\u00e9ernas f\u00f6rvaltning och f\u00f6reningens r\u00e4kenskaper utses vid ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te tv\u00e5 revisorer f\u00f6r tiden t o m n\u00e4sta ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te. Till revisor kan inte utses person som st\u00e5r i j\u00e4vsf\u00f6rh\u00e5llande till ledamot i styrelsen, utskott eller kommitt\u00e9er.<\/p>

          \u00a7 13<\/b> Revisorerna skall avge revisionsber\u00e4ttelse till ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te, varvid s\u00e4rskilt skall anges huruvida ansvarsfrihet f\u00f6r f\u00f6rvaltningen och r\u00e4kenskaperna tillstyrkes eller ej. Finner revisorerna under l\u00f6pande f\u00f6rvaltningsperiod att f\u00f6reningens beh\u00f6riga intressen \u00e5sidos\u00e4ttes, kan revisorerna beg\u00e4ra att extra f\u00f6reningsm\u00f6te sammankallas.<\/p>

          \u00a7 14<\/b> F\u00f6rslag till \u00e4ndring av dessa stadgar samt till andra fr\u00e5gor kan v\u00e4ckas f\u00f6rutom av styrelsen av enskild medlem. F\u00f6rslagen, som skall vara skriftliga, inges till styrelsen senast 1 december \u00e5ret innan ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te h\u00e5lles. F\u00f6rslag till stadge\u00e4ndring och \u00f6vriga fr\u00e5gor skall j\u00e4mte styrelsens yttrande tillst\u00e4llas medlemmarna i samband med kallelse till ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te.<\/p>

          \u00a7 15<\/b> Fr\u00e5ga om f\u00f6reningens uppl\u00f6sning skall v\u00e4ckas och behandlas i enlighet med \u00a7 14.
          F\u00f6r beslutsgiltighet fordras dock att detsamma fattas vid tv\u00e5 ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6ten i f\u00f6ljd. I h\u00e4ndelse av f\u00f6reningens uppl\u00f6sning skall efter beslut av ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te dess tillg\u00e5ngar disponeras f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5l som \u00f6verensst\u00e4mmer med f\u00f6reningens syften. Beslut h\u00e4rom fattas av ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6te efter f\u00f6rslag av styrelsen.<\/p>

          \u00a0<\/p>

          \u00c5rsm\u00f6te<\/b><\/p>

          F\u00f6reningens \u00e5rsm\u00f6te sker i regel i samband med de \u00e5rliga Kuratorsdagarna. Medlemmar f\u00e5r information via v\u00e5rt medlemsutskick, med kallelse och protokoll.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          Om Svensk Kuratorsf\u00f6rening Svensk Kuratorsf\u00f6rening \u00e4r en ideell och obunden yrkesf\u00f6rening f\u00f6r kuratorer inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd i Sverige. F\u00f6reningen fungerar som ett nationellt forum och arrangerar \u00e5rligen utbildnings- och n\u00e4tverksdagar f\u00f6r kuratorer inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden. F\u00f6reningens huvudsakliga uppgift \u00e4r att betona kuratorns roll som social och psykosocial expert inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden. Vidare […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-589","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/589","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=589"}],"version-history":[{"count":222,"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/589\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2160,"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/589\/revisions\/2160"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kurator.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=589"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}